И мы забыли навсегда,
Заключены в столице дикой,
Озера, степи, города
И зори родины великой.
В кругу кровавом день и ночь
Долит жестокая истома...
Никто нам не хотел помочь
За то, что мы остались дома,
За то, что, город свой любя,
А не крылатую свободу,
Мы сохранили для себя
Его дворцы, огонь и воду.
Иная близится пора,
Уж ветер смерти сердце студит,
Но нам священный град Петра
Невольным памятником будет.
1920
Petrograd 1919
Translated by Barbara Lönnqvist
Inlåsta i en förvildad stad
har vi för alltid glömt
stäpperna, sjöarna, städerna
och himlens rodnad i vårt stora land.
Inringade av blod
blir vi allt mattare
för varje dag av grymhet…
Vill ingen hjälpa oss?
För att vi stannat kvar,
för att vi älskat så vår stad
och inte flugit bort på fria vingar.
För att vi här för oss bevarat
palatsen, elden, vattnet.
Nu närmar sig en annan tid
och hjärtat kallnar av dödens vind.
Och som en gravsten över oss
lägger sig Petri stad.
1920
Language | Year | Translator |
German | 1982 | Kay Borowsky |
Swedish | 2008 | Barbara Lönnqvist |