Kulnasatz, niråsam, ängås
Joå oudas Jordee skådhe
nurta wåta wålgesz skådhe.
Abeide kockit laidiede,
Faurågåidhe sadiede. Ällå momiaiat kuckan, kaigawarre,
patså buårest källueiaure tuun,
Mådhe påti millasan,
kaiga wånaide waiedin. Ågå niråma buårebåst,
nute åtzån sargabåst.
Taide sun monia lij aigåmasz
sarågåin uålgatamaszjosz iuå sarga åinasim
kiurasam katzesim.
Kulnasasz, nirasam,
kätze, åinakåsz tun su salm.
Kulnasatz, my reindeer
Kulnasatz, my reindeer,
We have a long journey to go;
The Moors are vast,
And we must haste,
Our strength, I fear,
Will fail if we are slow,
And so
Our songs will do.
Kaigè the watery Moor,
Is pleasant unto me,
Though long it be;
Since it doth to my Mistriss lead,
Whom I adore;
The Kilwa Moor,
I ne'er again will tread.
Thoughts fill'd my mind
Whilst I through Kaigè passed.
Swift as the wind,
And my desire,
Winged with impatient fire;
My reindeer let us haste.
So shall we quickly end our pleasing pain, -
Behold my Mistress there,
With decent motion walking o'er the Plain.
Kulnasatz, my reindeer,
Look yonder, where
She washes in the Lake!
See, while she swims,
The waters from her purer limbs
New clearness take!
Kulnasadž vaatimeni
emmekö jo lähtisi kulkemaan,
itään päin me kaksi hankkiutuisi
aapoja pitkiä ajelemaan,
lemmenlauluja laskettamaan.
Älä viivytä meitä kahta, Kaikavaara,
jää hyvästi, sinä Kelujärvi!
Monenlaista tulee mieleeni,
kun Kaikavuonoja ajelen.
Tarvo, vaamini, paremmin,
niin että saan ne pikemmin:
ne hän on minulle aikonut,
luomisessa lähettänyt.
Jospa kohta näkisin
rakkaani, niin kiiruhtaisin.
Kulnasadž vaatimeni,
katso, näetkö hänen silmänsä!
Kulnasaz, Rennthierchen, lieb Rennthierchen, laß uns flink seyn,
Laß uns fliegen, bald an Stell' und Ort seyn!
Sümpfe sind noch weit daher,
Und haben fast kein Lied mehr.
Sieh da, dich mag ich leiden, Kaiga-See,
Leb wohl, du guter Kailva-See,
Viel schlägt mir's schon das Herze
Auf'm lieben Kaiga-See.
Auf, Rennthierchen, liebes, auf,
Fliege, fliege deinen Lauf!
Daß wir bald an Stell' und Ort seyn,
Bald uns unsrer Arbeit freun.
Bald ich meine Liebe seh –
Auf, Rennthierchen, blick und sieh!
Kulnasazlein, siehst du sie
Nicht schon baden?
Guldnasas, mi vesle simle,
skal vi tenke på å fara
nord i skogen, byrja ferda
langs dei lange myrar,
joike der ein friarjoik?
Heft oss ikkje, Gáigavárri
far no vel, du Gealfejávri,
det kjem så mange tankar til meg
når eg fer på Gáigavuonat
Spring snøgt, mi simle,
så vi fortare kan komma
fram til ho eg skulle få,
ho som lagnaden har sendt.
Om eg berre kunne få
ein glytt av ho som eg har kjær,
skund deg, Guldnasas, mi vesle simle,
ser du auga hennar, du?
Kulnasatj, min lilla vaja!
Det är tid för oss att fara,
ge oss av åt nordanskogen,
skynda över stora myrar,
färdas till de fagras hem.
Håll mig ej länge, Kajgavare,
far nu väl, du Kälvejaure!
Mycket rinner mig i hågen,
när jag far på Kajgas vik.
Ränn nu raskare, min vaja,
så att vi dess förr må hinna
fram till den som Sarak sände,
ödet ämnade åt mig.
Ack, att snart jag såge henne,
finge titta på min älskling!
Kulnasatj, min lilla vaja,
ser du hennes ögon nu?
Language | Year | Translator |
English | 1674 | Anonymous |
English | 1712 | Anonymous |
English | 1845 | Henry Wadsworth Longfellow |
Finnish | 1974 | Erkki Itkonen |
German | 1675 | Anonymous |
German | 1769 | Matthias Claudius |
German | 1778 | Johann Gottfried Herder |
German | 1786 | Gerhard Anton von Halem |
German | 1981 | Manfred Peter Hein |
Latin | 1673 |
Johannes Schefferus
|
Swedish | 1889 | Olaus Sirma |
Swedish | 1810 | Frans Michael Franzén |
Swedish | 1832 | Johan Ludvig Runeberg |
Swedish | 1953 | Björn Collinder |